Den mätbara människan
Vi lever i en tidsålder där det tycks som att det mätbara regerar. Kvantitativ data används som underlag för mängder av beslut som fattas idag, och om utvecklingen fortsätter i samma riktning ser det inte ut som att det kommer att förändras.
Det land i världen som gått längst när det gäller att samla in mätbar data och där användandet av densamma fått störst konsekvenser är Kina. Det finns ett avsnitt av Netflix TV-serie Black Mirror där huvudkaraktären lever i en nära framtid där alla människor får poäng baserat på hur de uppför sig. Poängen delas ut vid i princip alla sociala interaktioner, när du åker taxi ger chauffören dig poäng baserat på hur denne uppfattar dig, när du beställer mat på en restaurang gör kyparen samma sak och omvänt. Ett liknande system existerar redan i stora delar av Kina.
Att mäta på gott och ont
Att mäta och kvantifiera saker kan förstås också fylla goda syften, men för att göra det krävs det att saker och ting fungerar som de ska. Om du är med och driver ett företag har ni en kärnverksamhet ni vill ägna så mycket tid åt som möjligt, hellre än att kämpa med tekniska problem. Nordlo är ett IT-företag som har gjort det till sin mission att ha branschens nöjdaste kunder. De jobbar med IT-support för digital harmoni och kan hjälpa till med allt från vardagsnära IT-support till raffinering av IT-system på en övergripande nivå som utgör verksamhetsutvecklande. På https://nordlo.com/ kan du läsa mer om Nordlo och deras tjänster.
Fullt lika dystopiskt som det är i Kina är det förstås inte i större delen av världen. Många menar dock att det finns oroande tendenser också här. En av de mest profilerade kritikerna av det mätande samhället är Jonna Bornemark som är filosof vid Södertörns högskola. Hon har bland annat riktat vass kritik mot de olika typer av mätinstrument som används inom vården. Där har många vårdaktörer infört mätsystem som i praktiken inneburit att många vårdbesök planeras ned till minutnivå. Det blir med andra ord ingen tid över för vårdaren att improvisera i situationen typ som att prata med vårdtagaren någon extra minut eller liknande.
Våra mänskliga kvaliteter urholkas
Bornemark menar bland annat, och det är inte svårt att se att hon har en poäng, att det här leder till att våra mellanmänskliga relationer riskerar att urholkas. När vi reducerar allt till kvantifierbar data blir det liksom ingenting kvar av människan, någon som exempelvis jobbar i hemtjänsten förvandlas till en levande robot utan något eget handlingsutrymme. Vården är förstås inte den enda sektorn som anammat den här typen av innovationer.
Men kom ihåg att mätbarhet och tekniken som gör den möjlig inte är dålig i sig. Förhoppningsvis lär vi oss under kommande år att ta tillvara på det som är gott med tekniken, och med människan.