Celsiusuppdraget

Den svenske astronauten Christer Fuglesang gick i december 2006 till historien som den förste svensken i rymden. Han skickades upp till den internationella rymdstationen, ISS, med rymdfärjan Discovery från Kennedy Space Center i Florida. Inom ramen för det 12 dagar långa Celsiusuppdraget genomförde han två olika rymdpromenader.

Påbyggnad och experiment

Syftet med Celsiusuppdraget var bland annat en påbyggnad och installation av en ny del av de fackverkssektioner som utgör rymdstationens ryggrad samt fungerar som stöd för solcellerna på ISS. Som representant för den europeiska rymdorganisationen (ESA) använde Fuglesang robotarmar från både ISS och rymdfärjan. Han arbetade tillsammans med den amerikanske NASA astronauten Robert Curbeam. Fuglesang blev den förste ESA astronaut att utföra påbyggnadsarbete på ISS.

Under den andra rymdpromenaden utfördes en värmekontroll och omkoppling av strömförsörjningen på ISS. Rymdstationens el- och kylsystem fick en översyn. Under Celsiusuppdraget fick dock en tredje rymdpromenad läggas till för att vika in solpaneler som fastnat vid den mekaniska vikningen från stationen. Uppdraget fick därmed förlängas till 13 dagar. Totalt spenderade Fuglesang 32 timmar på sina rymdpromenader, men han stannande på ISS i 26 dygn.

Förutom de tekniskt och fysiskt utmanade rymdpromenaderna utförde Fuglesang även en hel del experiment. Framför allt undersökte han hur hjärnan påverkas av kosmisk strålning inom ramen för ALTEA projektet. ALTEA är ett instrument som tagits fram för att mäta hur den kosmiska strålningen påverkar astronauter i rymden. Själva instrumentet består av en hjälm med silikonpartikeldetektorer som mäter hjärnans strålningsnivåer. Särskilt intressant är all information om hur strålningen påverkar det centrala nervsystemet. Samtidigt mäts hjärnaktiviteten för att ta reda på om strålningen ändrar hjärnans fysiologi.