Den Internationella rymdstationen – ISS

De flesta känner till att den Internationella rymdstationen eller International Space Station som den heter på engelska, befinner sig i en ständig omloppsbana runt jorden. Rymdstationen är ett teknologiskt mästerverk och ingår i ett internationellt rymdprogram som ägs av NASA (USA), JAXA (Japan), CSA (Kanada), Roscosmos (Ryssland) och ESA (Europa).

Beståndsdelar

Själva stationen består av två segment där den ena tillhör Ryssland och den andra NASA med övriga ägare. Konstruktionen fick ske stegvis på grund av att raketerna som skulle bära utrustningen inte klarade av att ta hela på en gång. 1998 skickades den första modulen, Zarya, upp av en rysk raket och i november 2000 skickades de två första astronauterna upp till stationen. 2009 utökades bemanningen till sex astronauter. Uppbyggnaden pågick ända till 2011 då den sista modulen monterades. Nya element och tillbyggnader tillkommer kontinuerligt som en del i alla experiment som utförs på stationen.

ISS består förutom boendesektionerna av bland annat av solpaneler, forskningslaboratoriet Columbus, robotarmen ERA, och lastfarkosten ATV. Storleksmässigt kan stationen jämföras med en fotbollsplan. Lastfarkosten används bara en gång per uppdrag och har då med sig alla förnödenheter som stationen behöver. Efter dockning och avlastning fungerar den sedan som avfallsbehållare i sex månader innan den återinträder i jordens atmosfär och brinner upp. Det finns också ett omtalat utkiksfönster som kallas Cupola som är en del av laboratoriet. Härifrån kan astronauterna observera både jorden och rymden.

Språngbräda för rymdutforskning

I en ständig omloppsbana cirka 40 mil från jorden fungerar rymdstationen som forskningslaboratorium där besättningen utför olika sorters biologiska experiment. Man studerar också hur teknologi, fysik, kemi och olika sorters material påverkas av rymdens tyngdlöshet. Man testar också system och utrusning för framtida utforskning av solsystemet.